Råd till skribenter

Till tidningen SKAS kan erbjudas vetenskapliga artiklar som behandlar medeltids- och nya tidens arkeologi. Artiklarnas längd bör vara mellan 20 000 till 40 000 tecken. SKAS publicerar artiklar som är skrivna på finska, svenska eller engelska. Skribenten ansvarar själv för att texten är korrigerad.

I publiceringen används faktagranskning, ett referee-system,  som är närmare beskrivet i bihanget. Redaktionen går igenom de vetenskapliga artiklarna som är ämnade för faktagranskare och meddelar skribenten inom en månad om deadlines för nästa tidning och huruvida artikeln kommer att sändas vidare till referees eller ej.

Dessutom välkomnar tidningen olika aktuella granskningar, forskningsrapporter, diskussionsinlägg, kommentarer och bokrecensioner, vilka kan publiceras utan en faktagranskningsprocedur.

Alla texter bör följa råden för skribenter, vilka presenteras nedan.

Artiklarna sänds till redaktionen till e-postadressen  skas-lehti@skas.fi med följande deadlines:

  • årets första nummer 28.2. (OBS! År 2017: 30.7)
  • årets andra nummer 31.8.
De i SKAS publicerade texternas parallella publicering samt utgivning på webben

Tidningen SKAS ger sina skribenter rättigheten att spara sina egna artiklar och andra texter i elektronisk form i offentliga sociala medier (t. ex. Academia.edu, ResearchGate) samt till exempel i universtitetens egna elektroniska publikationsarkiv genast efter att den trycka tidningen publicerats.

Tidningens alla nummer kommer att publiceras i sin helhet i elektronisk form öppet för alla genom Sällskapets för medeltidsarkeologi i Finland försorg genast då följande tryckta nummer utkommit. Då man erbjuder artiklar för att publiceras, godkänner man som skribent att artikeln även utges på webben, och ser man till att man har rätt att publicera de bilder och kartor som ingår i artikeln på webben.

Skrivråd

De vetenskapligt, parallellt faktagranskade artiklarnas längd är mellan 20 000 och 40 000 tecken. I artikelns början bör man lägg till ett sammandrag på engelska på ungefär 100 ord. Sammandraget bör presentera kärnan i artikeln, de viktigaste frågorna och kontexten. Dessutom bör man lägga till 5 engelska fackord samt 5 fackord på svenska eller finska. Redaktionen svarar för att sammandraget på engelska är språkligt korrekt.

I artikeln bör typsnittet Times New Roman användas i storlek 12 pt med radavstånd 1,5. Inne i texten bör man undvika former som hakar, påtvingade rad- eller sidbrott samt egen avstavning. Vid sidan av artikelns huvudrubrik bör man använda högst två nivåer av underrubriker. Mellan sidnummer och årtal används tankesträck (1995–2011; 128–141). Specialtermer samt namn på publikationer kursiveras genom hela texten.

Inne i brödtexten placeras inga bilder, tabeller eller diagram, utan allt bildmaterial bör sändas som skilda filer. Bildtexterna läggs i slutet av artikeln och de bör alltid innehålla information om fotografen eller tecknaren. Bildernas rekommenderade antal är 5–10 och deras resolution bör vara minst 300 dpi då bilden är ca 15 x 10 cm (1800 x 1200 pixel). Bilderna bör sändas tydligt namngivna antingen som tif- eller jpg-filer (t. ex. fig1.tif, fig2.jpg). Då det gäller vektorbaserade material bör man ta kontakt med redaktionen. Tabeller och diagram bör sändas som skilda Exel-filer. Brödtexten bör innehålla hänvisningar till alla bilder och tabeller (Fig. 1, Table 1; Kuva 1, Tabell 1), som samtidigt markerar platsen där bilden önskas bli placerad. Skribenten ansvarar för att hen har upphovsrätt att publicera bilderna och diagrammen som bilagor till sin artikel.

Råd för bokrecensioner

Redaktionen önskar att bokrecensionerna är sakligt kritiska, så att man redogör för verkets infallsvinklar och huvudsakliga budskap samt recenserar deras styrkor och svagheter. Bokrecensionen bör vara mellan 5 000 och 10 000 tecken. Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta den erbjudna recensionen inför publicering.

Bokrecensionen förses med rubrik och den ges följande innehåll: författare eller redaktör, verkets titel, möjliga bokserie och delens nummer, förläggarens namn, publikationsår, sidnummer och ISBN-nummer. Ifall det är fråga om en elektronisk publikation, anges även dess webbadress. Dessutom bör skribenten sända en bild på bokens pärm som en skild bildfil (se skrivråd).

Markus Hiekkanen: Suomen keskiajan kivikirkot. Suomalaisen kirjallisuuden seura 2007. 650 s. ISBN 978-951-746-861-9.

Marko Lamberg, Anu Lahtinen & Susanna Niiranen (red.): Keskiajan avain. Suomalaisen kirjallisuuden seura 2009. 571 s. ISBN 978-951-746-953-1.

Visa Immonen, Mia Lempiäinen & Ulrika Rosendahl (red.): Hortus novus. Fresh approaches to medieval archaeology in Finland. Archaeologia Medii Aevii Finlandiae XIV. Suomen keskiajan arkeologian seura 2009. 172 s. ISBN 978-951-96801-6-3.

Råd för källhänvisningar

Litteraturhänvisningar

Inne i artiklarna används slutnoter i formen författarens efternamn och publikationsår [kolon] de hänvisade sidorna. Ifall verket har två författare, nämns dessa båda i nothänvisningen. Ifall det finns fler än två författare nämns endast den första författaren i nothänvisningen och efter namnet används förkortningen ”et al.”. Ifall man hänvisar till flera verk, markeras de enligt författare i alfabetisk ordning skilda med semikolon enligt följande exempel:

Heikkinen 2008:146; Mäkeläinen & Nurminen 2011: 120–130; Ristolainen et al. 2004: 145; Tolonen 2002.

Hänvisningar till arkivkällor

Till arkivkällor hänvisas tydligt, noggrant, stringent och tillräckligt detaljerat så att de bildar enskilda helheter för vilket dokument eller helhet det rör sig om. Hänvisningarna skiljs åt med semikolon i ordningen: arkivets namn, samlingens namn, enhetens namn eller signum samt vid behov noggrann datering  (t. ex. J. Rinnes brev till A. M. Tallgren 3.3.1933; Jalmari Jaakkolas tal vid Satakunda nations årsfest år 1918; Pirkkala bys storskifteskarta  1767–1771) och sidnummer.

Om arkivkällorna och de tryckta källorna (t. ex. Diplomatarium Fennicum / DF) kan man bruka förkortningar, men de bör förklaras i källförteckningen. Till de tryckta dokumenten hänvisas genom deras nummer såsom DF 5146. På motsvarande sätt hänvisas till föremålsfynd med museisamlingens fyndnummer (t ex. KM 23332: 1 eller KM hist. 2009032: 1). Museisamlingarnas namn skrivs i sin helhet ut första gången de nämns, t. ex. Kansallismuseo (KM).

Ifall det rör sig om en elektronisk publikation eller digiterat material på webben, bör man ange originalkällan och följa ovan nämnda råd enligt typen av publikation, men efter källan lägger man till dess webbadress och inom parentes datum för då man använt detta material: DF 5146 (http://df.narc.fi/, 17.10.2016).

Till dagstidningsartiklar hänvisas med datum.

Källförteckning

I källförteckningen skiljer man åt arkivkällorna och forskningslitteraturen. Ifall man har använt rikligt med tryckta källor, kan de skiljas från övrig litteratur. På samma vis skiljs forskningsrapporterna från arkivkällorna och litteraturen. Opublicerade avhandlingar placeras bland litteraturen så att man i källan nämner inom parentes att den är opublicerad (opubl.). De brukade dagstidningarnas namn utgör en egen förteckning, där man även markerar de förkortningar som använts om dessa.

Gällande arkivkällorna nämns i huvudsak endast arkivets namn, samlingens namn och enhetens namn. En enskild hänvisning till källan placeras i huvudsak i nothänvisningarna.

I litteraturförteckningen nämns gällande brukade verk författarens efternamn, förnamn och publikationsår [punkt]. Verkets eller artikelns titel och möjliga underrubriksnivåer särskilda med punkt [punkt]. Möjlig publikationsserie och dess ordningstal [punkt]. Förläggare [kommatecken], förläggarens hemort [punkt]. Verkets eller seriens namn kursiveras.

Hiekkanen, Markus 2007. Suomen keskiajan kivikirkot. Suomalaisen kirjallisuuden seuran toimituksia 1117. Suomalaisen kirjallisuuden seura, Helsinki.

Gällande redigerade verk nämns förutom titeln även redaktörerna som förnamn, efternamn (red.) [kommatecken] möjlig publikationsserie och ordningstal [punkt]. Förläggare [kommatecken] förläggarens hemort [kommatecken] sidnummer åtskilda med tankesträck [punkt].

Luoto, Kirsi 2009. Artefacts and enculturation. Examples of toy material from the medieval town of Turku. Visa Immonen, Mia Lempiäinen & Ulrika Rosendahl (red.), Hortus novus. Fresh approaches to medieval archaeology in Finland, Archaeologia Medii Aevii Finlandiae XIV. Suomen keskiajan arkeologian seura, Turku, 10–20.

Vid vetenskapliga tidskrifter nämns inte redaktörer, förläggare eller förläggarens hemort.

Kallio-Seppä, Titta & Ylimaunu, Timo 2014. Rakennukset, kartat ja kuvat. Pitkän ajan näkökulmia pohjoisiin kaupunkiympäristöihin ja tulliaidan taakse. SKAS 4/2013, 37–47.